vägg

vägg (język szwedzki)

vägg (1.1)

wymowa:

[veg:] ​

znaczenia:

rzeczownik, rodzaj wspólny

(1.1) bud. ściana

(1.2) przen. odgrodzenie, odgraniczenie

odmiana:

(1) lp en vägg, väggen; lm väggar, väggarna

przykłady:

składnia:

kolokacje:

synonimy:

antonimy:

hiperonimy:

hiponimy:

holonimy:

meronimy:

wyrazy pokrewne:

związki frazeologiczne:

złożenie rzeczownikowe väggaffisch, väggalmanacka, väggbelysning, väggband, väggbonad, vägghylla, väggkalender, väggklocka, väggklotter, väggkonst, väggkontakt, vägglampa, vägglus, väggmadam, väggmossa, väggmålning, väggpanel, väggrelief, väggskiva, väggskåp, väggspegel, väggspel, väggtelefon, väggtidning, väggur, vägguttag, väggyta • bergvägg, betalvägg, betongvägg, brandvägg, brädvägg, bukvägg, cellvägg, fasadvägg, fjällvägg, fondvägg, gavelvägg, gipsvägg, glasvägg, graffitivägg, hetvägg, husvägg, innervägg, klippvägg, klättervägg, kortvägg, ljudvägg, långvägg, mellanvägg, panelvägg, plåtvägg, skiljevägg, skärmvägg, stenvägg, södervägg, tarmvägg, tegelvägg, timmervägg, trävägg, tunnelvägg, tvärvägg, vattenvägg, vikvägg, yttervägg

fraza rzeczownikowa skriften på väggen

fraza czasownikowa gå in i väggen • kunna slänga sig i väggen • köra huvudet i väggen • måla fan på väggen • ställa mot väggen • tala för tomma väggar

złożenie przymiotnikowe väggfast

fraza przysłówkowa som att tala till en vägg • inom fyra väggar • med ryggen mot väggen • mellan skål och vägg • uppåt väggarna • vägg i vägg

przysłowie väggarna har öron

etymologia:

uwagi:

nie mylić z: väg → droga

źródła: